fyraprinsar och en koja

Just i detta ögonblick kunde Elias och Malte samsas på liten yta. Oftast slutar det dock med gråt och tandagnisslan om de kommer för nära varandra.

Här är Emanuel, min kompis Maries första barn. En riktig snygging!

Det verkar vara något med vattnet på Fröjavägen för vi som växte upp där får mest bara pojkar... Som tur är gillar jag killar:-)

Erik och Jeanette lägger ut alla sina fotografier i ett digitalt fotoalbum. Det är ett väldigt bra sätt för oss här hemma att hoppa in i deras liv för ett ögonblick. Fortsätt så! Eriks bildtext till denna bild tyckte jag var lite kul: Who´s the tourist?

Här är min lillebror Erik och hans flickvän Jeanette. Erik flyttade till USA för en hel massa år sedan och har därefter bott utomlands. Nu har de flyttat något närmare Sverige, närmare bestämt till södra Tyskland, vilket vi uppskattar mycket. Mamma och pappa var nyligen på besök där nere och kanske kan även vi ta en sväng förbi vid tillfälle.

Pappa Olles lånade fyrhjuling stod högt i kurs hos gästerna på Maltes kalas, företrädesvis den manliga delen. Farfar Herbert tyckte att det var riktigt kul att köra en sväng!

Gustav och Elias hade kul på tivolit. Efter några varv såg de dock inte riktigt lika glada ut, men hävdade bestämt att de ville åka en gång till när de klev av.

Måns gillar också att plocka med stenarna på stranden.

Om det är svårt att aktivera barnen på hemmaplan där tv-spel och annat elände drar, så är det inga som helst problem i stugan. Här är de sysselsatta i timmar med att kasta sten i vattnet. Jag kan inte riktigt förklara hur det kommer sig, men jag är glad så länge det varar!

Samtidigt som Yran inleddes några stenkast bort firade vi Mickes 51-årsdag i Alice och Herberts stuga. Här var det högst sannolikt betydligt lugnare än på stråket, trots att antalet barn under tio var lite väl högt... Eftersom mamman inte är så förtjust i att ge sig ut på sjön blir det väl pappan som får ta med barnen på små fisketurer med den nya, lilla båten.

Det nappade friskt under den korta stund grabbarna fiskade. Både abborrarna och sjöbotten var på hugget...

Gustav har övat simning med morfar i vinter och nu sitter simtagen i ryggmärgen. Att Gustav hoppade i det iskalla vattnet för att simma de tjugotal metrarna in till land får ses som eldprovet.

Det var inte direkt varmt i vattnet men vad gör det? Isac och Malte var sysselsatta ett bra tag med att gräva och hämta vatten nere vid bryggan i Nilsudden.

Att köra fyrhjuling är riktigt roligt, tycker Elias som fick låna Isacs när vi var på besök i Dalarna. Hans bröder och pappan instämmer. (Tänk vilken makt mamman har! Fast jag undrar stillsamt hur länge det dröjer innan vi köper nåt motordrivet till barnen...)

"Jag håller Josefin i handen så att det inte kommer några hajar och biter henne i benet", sade Malte när jag visade honom bilden. Gulligt:-)

Sommarens första dopp har avklarats. Lite kallt var det allt så det blev bråttom upp.

Tänk, vilken bra hjälp jag har av mina stora killar när det kniper. En kritisk tidpunkt är när Malte ska sova och jag är ensam hemma med barnen. Då tar storkillarna hand om Måns som olyckligtvis är ovanligt pigg just vid denna tidpunkt. Men som sagt, vad hade jag gjort utan Gustav och Elias?

Jag hittade en dikt på Internet när jag försökte samla ihop resterna av mig efter Gustav och Elias sista fajt. De börjar bli stora och således ganska starka, så det är inte helt enkelt att skilja på dem när det hettar till. Jag tänkte att de skulle må bra av att läsa dessa rader någon gång emellanåt.

En annan insats som jag inte tror att vi kan komma undan så länge till är att förvandla deras gemensamma rum till två så att de kan vara ifred vid behov. Det roliga var att när vi började prata om hur vi kunde bygga väggarna så slutade det med att de ville ha en öppning mellan rummen, trots allt!

Efter mycket möda och lite besvär fick grabbarna midsommarstången på plats. Sedan var det dags att dansa och gissa vilka som var först på plats?

Under en tid har vi haft förmånen att få beskåda en hackspettsmamma och hennes unge på nära håll. Nu har ungen blivit ganska stor och sitter för det mesta och tittar ut från sitt bo.

Det finns vissa likheter mellan hackspettsungar och söner, en likhet är att det låter om dem hela tiden. Men det finns också vissa skillnader, hackspettsungen sitter ju stilla i sitt bo. En annan skillnad gäller matlusten. Jag hoppas att mamma hackspett har vett nog att glädjas över det faktum att ungen än så länge inte har ratat något av det som bjuds...