fyraprinsar och en koja

Nejdå, det är inget sånt på gång. Däremot hittade jag ingen bild på mig själv utan mage. Eller egentligen finns det nästan ingen bild alls på mig eftersom jag får stå bakom kameran när det gäller familjens bilder så sannolikheten att det skulle finnas en helt vanlig bild på mig är kanske inte så stor. Nåja. Jag hade en ganska intressant dag i går vad gäller naturens under, vi bor ju på landet och just igår var det en hel del djur att beskåda i närbild. Som den lilla sorken som passade på att sticka ut nosen precis när jag tittade in i sorkhålet för att lite närmare studera hur det kan se ut därinne. Jag blev inte särskilt långvarig i min närstudie av mushuset men frågan är kanske vem som blev räddast, musen eller jag?

Mus eller sork, förresten. Svårt att veta vad som är vad. Som fåglarna som flög över oss när vi var på besök borta hos grannen. "Titta grabbar, där flyger några gäss", sa jag och kände mig ganska smart som kunde lära dem hur gäss ser ut. Treårige Felix blängde lite på mig för att se om jag skojade, det gjorde jag förstås inte, och så sa han torrt: "Det där är inga gäss, det är tranor" innan han sprang iväg och fortsatte med leken i bäcken.

Väl hemma igen sprang några rådjur över gården och där var det i alla fall ingen tvekan om vad det var. Ganska mysigt att ha djurlivet så nära inpå knuten, åtminstone om man bortser från vad de ställer till med i vår lummiga trädgård där jag har lagt ner hela min själ på att få det att grönska. Eller kanske inte hela min själ men jag har i alla fall planer på vad man skulle kunna göra med gården. Och det kommer att bli bra!